ISO/IEC 15426: Standard för verifieringssystem för streckkoder
ISO/IEC 15426 är en internationell standardserie som fastställer krav på överensstämmelse för verifieringssystem (verifierare) för streckkoder och 2D-koder. ISO/IEC 15426-1 gäller för verifieringssystem för linjära streckkoder, medan ISO/IEC 15426-2 gäller för verifieringssystem för tvådimensionella koder. Syftet är att säkerställa tillförlitliga och jämförbara verifieringsresultat.
Vad är ISO/IEC 15426?
ISO/IEC 15426 definierar provningsmetoder och minimikrav på noggrannheten hos verifieringssystem för streckkoder. Dessutom skriver standardserien referensstandarder för kalibrering av dessa.
Den består av två delar:
- ISO/IEC 15426-1:2006 gäller för verifieringssystem för linjära streckkoder (1D-koder).
- ISO/IEC 15426-2:2023 gäller för verifieringssystem för tvådimensionella koder (2D-koder såsom QR-koder och Data Matrix-koder).
Kraven syftar till att säkerställa att de verifieringssystem som används för kvalitetsbedömning ger tillförlitliga, reproducerbara och jämförbara resultat.
Vad är skillnaden mellan ISO/IEC 15426-1 och ISO/IEC 15426-2?
Den väsentliga skillnaden ligger i vilken typ av koder som verifieringsutrustningen används för att utföra verifieringen av.
- ISO/IEC 15426-1 för linjära streckkoder
ISO/IEC 15426-1 definierar testmetoder och minimikrav på noggrannheten hos verifieringssystemen för linjära streckkoder. Verifieringssystemen tillämpar därvid kvalitetsbedömningsmetoden för linjära streckkoder enligt ISO/IEC 15416.
Beroende på tillämpning omfattar detta till exempel linjära koder som Code 128, GS1-128, EAN/UPC eller Code 39.
- ISO/IEC 15426-2 för 2D-koder
ISO/IEC 15426-2 definierar motsvarande krav på verifierare för flerradiga streckkoder och tvådimensionella matriskoder. Här tillämpas särskilt kvalitetsbedömningsmetoden enligt ISO/IEC 15415.
Bland de relevanta 2D-symbolerna finns till exempel Data Matrix-kod och QR-kod.
ISO/IEC 15426, ISO/IEC 15415 och ISO/IEC 15416 – vad är skillnaden?
Standarderna hänger nära samman, men fyller olika syften.
| Norm | Tillämpningsområde | ||
|---|---|---|---|
| Norm | ISO/IEC 15426-1 | Tillämpningsområde | Krav på överensstämmelse för verifieringssystem för linjära streckkoder |
| Norm | ISO/IEC 15426-2 | Tillämpningsområde | Krav på överensstämmelse för verifieringssystem för 2D-koder |
| Norm | ISO/IEC 15416 | Tillämpningsområde | Kvalitetsbedömning av tryckta linjära streckkoder |
| Norm | ISO/IEC 15415 | Tillämpningsområde | Kvalitetsbedömning av tryckta 2D-koder |
Enkelt uttryckt: ISO/IEC 15415 och ISO/IEC 15416 skriver metoder för att bedöma kvaliteten på streckkoder. ISO/IEC 15426 definierar krav på de verifieringssystem som tillämpar dessa bedömningsmetoder.
Denna distinktion är avgörande för en standardenlig streckkodskontroll. En kod kan endast utvärderas på ett tillförlitligt sätt om även det använda mät- och verifieringssystemet garanterar den nödvändiga noggrannheten och jämförbarheten hos resultaten.
Varför är ISO/IEC 15426 viktigt för verifieringssystem för streckkoder?
Verifiering av streckkoder syftar till att objektivt bedöma kvaliteten på tryckta eller direktmärkta koder. Det räcker inte med att en kod läses av utan problem.
En skanner besvarar i huvudsak frågan om en kod kan läsas och avkodas under de aktuella förhållandena. Et verifieringssystem utvärderar däremot definierade kvalitetsparametrar med hjälp av standardiserade metoder.
För att resultaten från olika mätningar ska kunna jämföras på ett meningsfullt sätt måste även de verifieringssystem som används uppfylla definierade krav.
Att en verifierare uppfyller kraven i ISO/IEC 15426 bidrar till att kvalitetsbedömningar kan genomföras på ett konsekvent, reproducerbart och jämförbart sätt. På så sätt kan kvalitetsavvikelser upptäckas i ett tidigt skede och skannings- respektive avläsningsfel minskas.
Detta är särskilt relevant där kvaliteten på streckkoder och 2D-koder ingår i kvalitetssäkringen, processkontrollen eller i kund- och branschkrav – till exempel inom detaljhandeln, hälso- och sjukvården och logistiken. En standardenlig verifiering hjälper företag att på ett tillförlitligt sätt uppfylla de gällande kvalitets- och märkningskraven.
Vilka krav ställer ISO/IEC 15426 på verifieringssystem?
ISO/IEC 15426 definierar testmetoder och minimikrav på verifieringssystemets noggrannhet. Dit hör även referensstandarder för verifiering respektive kalibrering av verifieringssystemet.
För en standardenlig kvalitetsbedömning må de relevanta mätförhållandena vara kontrollerade och reproducerbara. Beroende på kod, tillämpning och underliggande kvalitetsstandard är exempelvis belysning, mätgeometri, mätbländare respektive apertur och kalibrering relevanta.
- Belysning och mätgeometri: De optiska mätförhållandena måste överensstämma med den tillämpliga kvalitetsnormen och mäsuppgiften samt vara definierade och reproducerbara. För detta använder mätinstrumenten en jämn ljuskälla, vanligtvis en röd LED med en våglängd på 660 nm, för att undvika reflektioner och skuggor. Belysning och mätgeometri påverkar de uppmätta reflektions- och kvalitetsparametrarna och därmed den tillförlitliga bedömningen av kodkvaliteten.
- Belysningsvinkel: Ljuset må träffa streckkoden i en vinkel på 45° för att simulera verkliga skanningsförhållanden.
- Mätbländare (apertur): Den apertur som används för utvärderingen väljs i enlighet med kraven i den tillämpliga kvalitetsnormen och den aktuella kontrolluppgiften. Den optiska aperturen anpassas till streckkodens X-dimension för att kunna registrera streck-, mellanrum- och kantstrukturer exakt och på ett tillförlitligt sätt bedöma kodkvaliteten.
- Kalibrering: Verifierarens mätförmåga verifieras med hjälp av certifierade testkort (kalibreringskort) eller definierade referensstandarder som är spårbara till nationella normer. På så sätt kan mätresultaten från verifieringssystemet jämföras med kända referensvärden och tillförlitliga, reproducerbara kvalitetsbedömningar säkerställas.
De konkreta mätförhållandena styrs av den aktuella standarden, symboltypen och mätuppgiften.
Regelbunden kalibrering med avsedda referensstandarder bidrar till att kontrollera verifieringssystemets mätförmåga och säkerställa reproducerbara resultat.
Vad innebär ISO/IEC 15426 i praktiken?
I industriella tillämpningar kan svårläsbara streckkoder och 2D-koder få betydande sekvenser. Koder som inte går att läsa eller som endast kan läsas på ett opålitligt sätt kan till exempel påverka processer inom produktion, logistik och handel negativt.
Verifieringen gör det möjligt att objektivt bedöma en kods kvalitet redan där den kan påverkas – till exempel under eller efter utskrifts- eller märkningsprocessen.
En normkonform verifieringssystem hjälper företag att
- utvärdera kodkvaliteten utifrån definierade kriterier,
- upptäcka kvalitetsvariationer i ett tidigt skede,
- dokumentera mätresultaten på ett reproducerbart sätt,
- övervaka produktions- och märkningsprocesser samt
- uppfylla kundernas och branschens krav på ett spårbart sätt.
Därmed går verifiering av streckkoder utöver en enkel läsbarhetskontroll: den ger en objektiv kvalitetsbedömning utifrån definierade mätmetoder.
Vilken ISO-standard gäller för vilken streckkod eller 2D-kod?
Vilken standard som är relevant vid inspektionen av kvalitet beror bland annat på vilken symboltyp som används och vilken kontrolluppgift det gäller.
- Linjära streckkoder:
ISO/IEC 15416 är av central betydelse för kvalitetsbedömningen av linjära streckkoder. Krav på motsvarande verifieringsutrustning skrivs om i ISO/IEC 15426-1. - 2D-koder:
ISO/IEC 15415 är av central betydelse för kvalitetsbedömningen av 2D-koder. Krav på motsvarande verifieringsutrustning skrivs om i ISO/IEC 15426-2.
Dessutom kan ytterligare standarder och specifikationer vara relevanta beroende på tillämpning, märkningsmetod, bransch och symbologi.
REA VERIFIER utvecklar verifieringssystem för objektiv kvalitetsbedömning av streckkoder och 2D-koder för olika industriella tillämpningar.
Beroende på testuppgiften finns lösningar för linjära streckkoder, matriskoder och olika märkningsmetoder. Här beaktas de standarder och specifikationer som är relevanta för respektive tillämpning.
Valet av det lämpliga verifieringssystemet styrs bland annat av kodtyp, storlek, bärarmaterial, märkningsmetod och de kvalitetskrav som gäller för den aktuella tillämpningen.
REA VeriCube är en avancerad och modernverifieringsutrustning för matris- och streckkoder som kan användas flexibelt och mångsidigt inom olika branscher.
REA VeriMax är ett verifieringssystem som har utvecklats särskilt för att smidigt integreras i produktionslinjer och som verifierar både1D-streckkoder och 2D matriskoder.
REA VeriMax Mobile är ett mobilt, offline-verifieringssystem för 1D- och 2D-koder. Tack vare sin kompakta storlek och möjligheten att montera en surfplatta direkt på enheten kan det användas var som helst.
-
ISO/IEC 15426-1 skriver krav på verifieringssystem för linjära streckkoder. Standarden står i direkt samband med kvalitetsbedömningen av linjära streckkoder enligt ISO/IEC 15416.
-
ISO/IEC 15426-2 skriver om krav på verifieringsutrustning för flerradiga och tvådimensionella koder. Standarden är särskilt kopplad till kvalitetsbedömningen enligt ISO/IEC 15415.
-
ISO/IEC 15416 skriver metoden för kvalitetsbedömning av linjära streckkoder. ISO/IEC 15426-1 fastställer krav på verifieringssystem som använder denna bedömningsmetod.
-
Nej. En skanner används främst för att läsa av och avkoda en kod. Etta streckkodskontroll, eller ett verifieringssystem, mäter och utvärderar däremot definierade kvalitetsparametrar enligt standardiserade metoder. Att avläsningen lyckas är därför i sig inte ett bevis på att kodkvaliteten uppfyller standarden.
-
Kalibreringen syftar till att kontrollera mätnoggrannheten hos ett verifieringssystem utifrån definierade referensstandarder. Detta bidrar till att säkerställa tillförlitliga och reproducerbara kvalitetsbedömningar.
-
För verifieringssystem avsedd för kvalitetsbedömning av linjära streckkoder gäller ISO/IEC 15426-1. För verifieringssystem avsedd för kvalitetsbedömning av 2D-koder gäller ISO/IEC 15426-2. Vilka ytterligare standarder som ska tillämpas beror på kodtyp och testuppgift.